September smög sig in som en tjuv om natten – och ekorrhjulet snurrar återigen i hundra knyck, surdegarna på jobbet tornar upp sig sakta men säkert och det känns inte ett dugg att man haft fyra veckors avkoppling helt nyligen!

Den känslan är verklig, faktisk. Åtminstone om man får tro psykologen och forskaren Jessica de Bloom, som i över tio års tid har forskat i hur jobbledigheter påverkar oss. Hon har kommit fram till att semestereffekten klingar av bara efter en ynka vecka! Puff borta! Detta oavsett hur lång ferie man har haft.

Hon påstår också att hälften av gångerna blir våra semestrar en besvikelse.

Låter mycket men när man tänker efter så är det inte så konstigt. Vem har väl inte drabbats av magsjuka eller andra krämpor, ihållande regn, hotell som inte håller måttet, skräniga grannar eller attackerande myggsvärmar…

Addera till det hela att enligt statistiken så ansöks det om flest skilsmässor under sommaren då vi får tid att tänka igenom våra förhållanden – och man börjar fråga sig om sommarsemester alls är någon bra idé!

Forskar-Jessica kommer med ett förslag till lösning på dilemmat.

Hon föreslår att man sprider ut ledigheten under året.

Om man tar korta små ferier ofta så sprider man ut risken för uselt väder, sjukdomar och annat tråkigt som kan göra en besviken. Den sammantagna semestereffekten blir dessutom längre. Om den hypotetiskt sett räcker i 3 dar efter sista semesterdagen så blir den hela 30 dar om vi tar semester i 10 små delar.

Förstås är det få förunnat att kunna göra så, inte minst om man har barn i skolåldern och helt enkelt är tvungen att hålla sin ferie då när barnen är lediga. Men hur som helst en intressant tankelek!

En annan tanke som jag lekt med är att ta en så kallad worcation.

Det innebär att man kombinerar arbete och semester, så att man stannar på resmålet en längre tid och jobbar därifrån. En gammal kollega till mig hade för vana att i januari varje år hyra en lägenhet i alperna för 5-6 veckor. Han klev upp i vanlig ordning kl 7 om morgnarna, jobbade till 15-tiden och begav sig därefter ut i slalombacken. Klockrent!

Tyvärr är ju inte heller detta ett alternativ som går att ordna för vem som helst.

Däremot kan nog vem som helst ordna nåt som kallar för homecation eller hemester på svenska.

Då har man hemmet som utgångspunkt och gör korta dagsutflykter till närbelägna ställen. Inte ett så pjåkigt alternativ till exempel om bankkontot gapar tomt för tillfället eller om man har småbarn och inte känner för att resa längre bort. En bekant gjorde i somras så att han höll bara en vecka helt ledigt, varefter han i två veckor jobbade under förmiddagen men spenderade resten av dagen med familjen och gjorde små utfärder.

Allmänt sett brukar vi ju också vara dåliga på att turista i vår näromgivning, någonting som jag själv i alla fall gärna skulle göra mer av. Det är ju dessutom ett klimatsmart val!

Kanske är det dags för samhället att ompröva semesterbegreppet? Och för arbetsgivarna att bli mer flexibla? Det finns säkert många som vill hålla fast vid en lång, sammanhängande sommarferie, men andra som vill jobba från alperna eller karibien kanske :-) Kanske man nästa sommar skulle ta semester från den traditionella semestern och testa nåt annorlunda..??